Mikrobloggar dödar bloggar - och TT-material

Så sent som hösten 2008 började jag alla dagar med att besöka ett antal bloggar. Oftast fanns det några småroliga artiklar på varje blogg varje dag, och då och då hittade man ett riktigt guldkorn som var måsteläsning. För att inte missa just guldkornen var halvtimmen på morgonen framför Google Reader eller bloggarna ett måste.

Nu är det en bit in på 2009 och mitt läsbeteende har helt förändrats. Jag har idag ett trusted network på Twitter och Bloggy, och jag vet att guldkornen kommer att komma till mig via mikrobloggarna - jag behöver inte längre vara rädd att missa något riktigt intressant. De artiklar som har störst nyhetsvärde blir omdiskuterade och retweetade (vidareskickade) i flera led.

För mig som användare är det här fantastiskt - istället för att ägna lång tid varje dag åt alla nyhetskällor får jag allt serverat av mitt nätverk. Och mitt nätverk är nära nog perfekt - kontakter som missbrukar mitt förtroende med spam, eller som rekommenderar saker som inte är relevant för mig, tas helt enkelt bort och jag får ett nätverk som för varje dag förfinas mot min smak.

För bloggen blir det dock svårare - en blogg som haft många trogna dagliga läsare kan se fram emot färre ströbesök. Bloggen blir tvungen att skapa riktigt bra innehåll för att få besökare via folks nätverk.
För den lilla bloggen kan det dock bli ett lyft - istället för att skriva dagliga poster med den stress det innebär kan man koncentrera sig på att bara posta med riktigt hög kvalitet. Navelsträngen till besökarna som ströposterna har inneburit har helt enkelt snart spelat ut sin roll.

I förlängningen kommer detta att ändra vårt beteende även vad gäller nyhetsrapportering via gammelmedia - varför läsa samma TT-rapning på både SvD och DN? Och för den lilla landsortstidningen är det ett lyft - ett guldkorn kan ge läsare från hela sverige trots att de dagliga besökarna från hela området saknas.